2022

2022 var många saker, men allt det andra kommer för alltid att förbli ganska litet. 2022 kommer för mig alltid att vara det värsta året. 2022 kommer att vara det året då jag blev tvåbarnsmamma och samtidigt änglamamma. 2022 kommer att vara det året då jag närvarade vid min sons begravning.

Jag har lärt mig om livet. Jag har lärt mig om känslor. Jag har lärt mig att riktigt stor sorg gör ont fysiskt. Så ont så att man tror att man ska dö. Kanske ändrar smärtan och sorgen form så småningom, men den kommer alltid att vara en del av mig. Jag har förändrats stort efter det som hände.

Jag önskar att jag återkommer med inlägg om Juni, mat, vin, resor, hus och trädgård. Jag önskar mig normalitet, vardag och mindre kris. Jag önskar mig bara det lilla, det viktigaste. Önskningar är nämligen det enda vi kan ägna oss åt här i livet, önskningar om att allt blir bra. Vi kan ändå inte påverka vad som kommer att hända. Vi kan bara önska.

Det finns inga ord som kan beskriva det som vi har varit med om. Det är för stort och för svårt att sätta ord på.

Jag återkommer. Kanske.

Lördag

Började den här lördagen med att forma semlor av degen som hade jäst i kylskåpet över natten.

Finns inte mycket som är godare än färskt bröd.

Ost och marmelad = bästa pålägget.

Idag är jag och Juni på tumis. Hela förmiddagen var vi ute i parken, sedan blev det rester till lunch och nu sover J medan jag har lagat en pumpasoppa. Vi ska se vad vi hittar på resten av dagen.

Hösten 22

Ja ni, vi är inne i en sjukdomsspiral och det är så otrevligt så att det inte är sant. När vi hade tillfrisknat efter covid så tog det inte länge innan Juni blev lite hängig igen, sedan steg min feber plötsligt till nästan 39 grader i två dagar. Och nu är Juni ganska däckad igen och Rasse känner sig inte hundra. De senaste två nätterna har jag sovit sammanlagt 6 timmar. Att alla vara hemma i flera veckor, sjuka och irriterade, gör inte gott för psyket, fysiken, äktenskapet eller något annat heller för den delen. Hoppas den här veckan blir den sista sjukveckan på läääänge. Vi kom överens om att vi ska gå på restaurang på tumis när vi alla blivit friska och Juni kan bli med sin famo och fafa. Längtar!

Idag hade jag bjudit in familjen och lite släktingar på 30 års lunch. Här kan man se min fina födelsedagspresent som hänger på väggen!

Det var i slutändan bara min mamma och syster som vågade komma pga av all sjukdom. Men trevligt var det ändå.

Lunch!

Hjortpasta och vitlöksbröd.

Banankaka tjoho!

Världens snabbaste bild efter dagens födelsedagsfirande. Förutom sjukdom så har hösten nämligen innehållit glädje, lite illamående, mycket oro, trötthet och alla känslor där emellan. Det ska bli ett syskon! Förutsatt att allt går bra då såklart. Det känns väldigt otroligt.

Det var en liten, snabb höstuppdatering. Genast när jag har köpt en ny telefon hoppas jag att aktiviteten här också ökar. Vi får väl se.

När det vänder

Faktiskt så tror jag att vi kommer att komma hela ur den här veckan också. Ibland kändes det inte så, men nu mår vi alla bättre och smaksinnet, orken och livsglädjen börjar också sakta, sakta återvända. Vill helst inte vara med om en likadan vecka igen.

Veckans luncher och middagar har mest bestått av makaroner och köttbullar eller fiskpinnar. Lite tomater finns det kvar i växthuset så vi har försökt orka ta oss ut för att plocka i oss lite vitaminer ibland. Snart måste vi börja köpa gurka och tomat igen efter en paus på fyra månader.

Rasse är uppe och nattar Juni, jag ska ta fram lite glass och sedan ska vi se sista avsnittet av andra säsongen av Witcher. Efter det ska jag be till någon att Juni sover hela natten så att jag och Rasse också får göra det. De senaste nätterna har det varit mycket vakentid så att säga.

Bloggen funkar igen!

Det verkar som att bloggen är tillbaka! Äntligen lyckades jag fixa problemet. Det firar vi med Covid. Juni blev lite småflunssig redan på fredagen och igår föll vi andra. Bilden är från igår morse när jag kände att lite frisk luft kanske skulle hjälpa lite. Fint var det åtminstone. Så vi kämpar alltså på här och hoppas att vi har en kort variant. Det är ju lite utmanande att sköta ett sjukt barn samtidigt som man själv är sjuk. Jaja, tillbaka till sängen.

Hänt sedan sist

Ser ut på den här utsikten och lugnet lägger sig i sinnet. Rasse och Juni plockade upp mig från jobbet halv fem och så körde vi ut hit direkt. Benjamin hade middagen klar när vi anlände och bastun var varm. Chorizo pastan var gudomlig och Jag njöt av bastuns värme. Jag har frusit så mycket den senaste tiden. Tog ett dopp också. Steg ner i vattnet och väntade sedan ända tills kroppen kunde lugna sig och jag kunde andas lugnt. Det krävde en del.

Det har hunnit hända mycket sedan sist. Här kommer några händelser, i en ordning som inte är tidsmässigt korrekt.

Rasse fyllde 32 år samma dag som jag var på en babyshower och senare samma dag åkte vi på ett bröllop. Bra när någon annan fixar festligheter på ens födelsedag.

En kväll hade vi ett städat kök och en hjortgryta i ugnen. Köket förblev absolut inte städat, men grytan blev god.

Vi reste till och i Estland. Mycket mysig resa.

Och så har jag och Benjamin firat vår 30 års dag i förväg. Vi fyller ju först i oktober, men eftersom vi ville ordna festen utomhus så fick det bli i augusti. Kul!

Jag har också börjat jobba efter föräldraledigheten. Snart har jag jobbat en månad! Kan inte förstå vart tiden försvinner. Och just det, hann gå på stand up också när Celeste Barber var i Finland. Det har ju blivit en hel del mindre häng med vänner den senaste tiden så en kväll med dem var viktigt.

Det var i korthet några små fragment av den senaste månaden. Nu ska jag fortsätta njuta av tystnaden här på landet.

10 år

10 år har gått sedan jag och Rasse valde att bli tillsammans trots att jag skulle flytta till Sverige bara några veckor efter att vi hade träffats för första gången. Det får bära eller brista tänkte vi. Det bar!

Vi började firandet med en fika på casinostranden på Drumsö.

Sedan checkade vi in på Hanaholmens hotell.

Väldigt trevligt och fräscht!

Vi började vår vistelse med bastubad och dopp i både hav och pool.

Vi hade hela bastuavdelningen för oss själva.

Vi bytte om.

Tog ett varv i galleriet.

En fördrink.

Och en otrolig middag på restaurang Plats. Värt ett besök!

Efter middagen gick vi ännu ett varv och tittade på lite konst.

Läste lite, tittade på en film och somnade gott.

Följande morgon åt vi den otroliga frukostbuffén och därefter körde vi hem till Juni som hade varit hos sina farföräldrar.

Skördetid

Hej! Glad skördetid. De senaste dagarna har vi lagat mat på allt som vi har skördat dygnet runt känns det som. Har absolut skördestress.

Vackert köksträdgårdsland när vi kom hem från vår Sverige-Åland resa.

Aah!

Morgonmål!

Beata anlände för att fira semester!

Kronärtsskockorna blev sjukt goda. Vi kokade dem med citron och hällde över brynt smör.

Sommarmellis.

Skördebebisen.

Kvällsmål.

Myser i tomatbersån.

Igår blev det kållåda, idag har det blivit fransk löksoppa och ikväll blir det melanzane alla parmigiana. Älskar skördetid💛

Ett år av Juni

Va? Hur gick ett helt år sådär bara, i ett huj. För ett år sedan fick vi Juni och livet har blivit så mycket mer sedan dess. Livet är sig likt, men det är liksom bara så mycket mera. Vi har stött på motgångar under året, det ska jag absolut inte sticka under stol med, men vi har fått vara med om så himla mycket underbart också.

Pappa matar💛

Helt ny hemma.

Jag ser en aning trött ut hehe.

Många fina amningsstunder.

Mycket gos!

Pasta, en stor favorit.

Sovstunderna i famnen blev ganska snabbt en raritet.

Vi har hunnit göra mycket under året, t.ex. har vi varit utomlands flera gånger.

Och så blev hon plötsligt ett helt år. Jag vill tacka livet för det här året!💛

Vi har firat hela dagen med god mat, tårta, gäster och paket såklart.

Vi har det ganska litet här på landet, men ändå fick alla 14 gäster plats.

Juni fick smaka på tårtan och det blev succé. Det blev lite tårta över så jag hoppas att den finns kvar imorgon så att jag kan ta lite till morgonkaffet.

Grattis på födelsedagen älskade Juni, jag är så glad över att vara din mamma❤️